Självporträtt av Edvard Munch #051

Igår kväll pratade jag med dottern och en vän om Oslo. Ett beök på Munch-museet anbefalles om du har vägarna dit i vår eller sommar. På bilden ses konstnären på ett självporträtt från 1940. För mig har det blivit en bild av "Sixten", en äldre man jag träffade för många år sedan. Han var en speciell person och får därför följa med när jag föreläser om åldrande, personlighet och bemästringsstrategier. Så kan man ladda bilder med sitt eget innehåll. Edvard har blivit "Sixten".

När jag googlar för att läsa mer om bilden hittar jag följande katalogtext från Moderna museet.
I Självporträtt mellan klockan och sängen (1940-42) står konstnären på tröskeln till döden. Tiden är ute. Klockan saknar visare och sängen påminner oss om platsen där de allra flesta föds och dör. Hans liv, så rikt på arbete, ligger nu bakom honom. Sinnena varseblir knappt yttervärlden längre. 
Bilden är tolkad av en konstvetare som påstår att den äldre mannens sinnen knappt varseblir yttervärlden längre. Så uppfattar inte jag "Sixten", förlåt, jag menar Edvard på målningen.