söndag 29 april 2012

Rara älsklingar

Nu blommar mina enkla, vita pelargonior. Jag har haft dem i många år, och de är mestadels ganska spretiga och kanske inte så vackra. Men när de blommar är alla brungula blad och gängliga stänglar förlåtna. Jag har svårt att tänka mig en vackrare krukväxt.
Teckning: maken


lördag 28 april 2012

Gamla gjuteriet och vikten av ett passande nyckehål

Igår hade jag turen att bli både guidad i Högskolebiblioteket i Jönköping och få en litteratursök-genomgång av en av bibliotekarierna. Hon berättade för mig att sedan 1997 har antalet papperstidskrifter som biblioteket prenumerar på minskat från 1500 till 300. Men det betyder ingalunda att antalet tillgängliga tidskrifter är färre än tidigare, bara att flertalet nu finns on-line.

Men det jag vill berätta är att Högskolebiblioteket är inrymt i en före detta mekanisk verkstad där bl a 31 ångbåtar byggdes under åren kring förra sekelskiftet. Verkstaden var i bruk ända fram till 1992, innan den byggdes till och omvandlades till bibliotek. Kopplingen mellan dåtid och nutid är fint fångad i arkitekturen, med de vackra gamla tegelväggarna och jättetraversen i taket som samspelar med luft, ljus och modern teknik. Och alla böcker, förstås. Arkitektfirman som på 1990-talet vann tävlingen om Högskolebibliotekets utformning valde att ge tillbyggnaden formen av ett nyckelhål. En bra och tydlig symbolik. Biblioteket är nyckelhålet till kunskapen. Två av fackhögskolorna i Jönköping, Handelshögskolans och Tekniska högskolans byggnader, formar tilllsammans en nyckel. Men vad är den nyckeln egentligen värd om det inte finns ett nyckelhål som den passar in i?

Aurora

I lägenheten där jag tillfälligt bor finns många möbler och saker som jag inte själv skulle ha valt. Men det finns också en sak som jag gärna skulle vilja äga och som jag är glad över att få vila ögonen på när jag jag nu bor där. Det är Lisbet Jobs fina tygtryck Aurora. När jag tittar på det roar jag mig med att försöka hitta de många olika blommorna som finns avbildade. Akleja och gullviva, maskros och smultron, styvmorsviol och smörblomma, liljekonvalj och humleblomster, rödklöver och jättebjörnloka....

tisdag 24 april 2012

En annan glänta

Under några månader för snart tre år sedan försökte jag mig på bloggandet under sammma rubrik som denna och med ett liknande innehåll. Plötsligt när jag sökte efter något på bloggen kom "den gamla" upp och jag fick möjlighet att läsa mina inlägg som jag hade glömt. Kanske vill du också göra det? En annan glänta finns här

lördag 21 april 2012

Gullpudra och skogsbingel

Dagens vårliga promenad i jönköpingstrakten lät mig upptäcka både gullpudran och skogsbingeln. Jag är glad över att jag fick syn på dem och kan lägga ytterligare två arter till mina botanik-kunskaper.

Gullpudran var inte svår att upptäcka. Den blommade som små lysande gröngula mattor i en öppen lövskogsmark, nära en bäckravin. Men utan Barnen i Bullerbyn hade jag inte haft något namn för dem. Jag har inte sett denna sparsamt förekommande blomma i verkligheten tidigare. Men ska det vara nånstans så passar det ju bra just i Småland.

Skogsbingeln växte överallt, men var ändå så oansenlig att jag lätt hade kunnat missa den. Här hjälpte mig fjolårets promenad med svägerskan och svågern på Kinnekulle. På något sätt liknade frodigheten och de stora lövträden naturen på Kinnekulle, och jag mindes hur ymnigt skogsbingeln växte, att den var Carl von Linnés älsklingsväxt och att blommorna (som förstås var överblommade i somras) skulle vara små och oansenliga (de finns f ö på våra hundralappar. Giftig är den tydligen också, så jag har tvättat händerna noga efter min exkursion.

Förutom glädjen i att upptäcka och lära mig något nytt, gläds jag också åt de fantastiska namnen - gullpudra och skogsbingel. Det låter som namn i en saga.

tisdag 17 april 2012

Två olika former


Högalidskyrkans norra torn och urnlund.

söndag 15 april 2012

Blåsippslängtan


Så här års har jag en stark längtan efter att få se blåsippor. Inte bara se, förresten, utan också försiktigt känna på de ludna små stjälkarna och blomknopparna. De är fantastiskt lena och mjuka, kan jag berätta, om du inte själv har känt det. Tyvärr lyste de rara små blommorna med sin frånvaro under dagens promenad som gick längs hasselsnåren vid Trekanten och vitsippsbackarna vid Vinterviken. Inte heller mellan industri-inhängnaderna i Ekensberg fanns det några blåsippor, konstigt nog. Där låg nämligen de bruna fjolårs-eklöven och bara väntade på att de små blå skulle sticka upp sina knoppar. Men icke. Jag får nöja mig med en bild från en annan vår. Och jag tar gärna emot tips. Var finns det blåsippor på Södermalm eller staxt söder om Söder? Eller i jönköpingstrakten?

(Ser att jag haft med den här bilden på ett tidigare blogginlägg. Ja, ja. Min längtan är lika stor varje år.)

lördag 14 april 2012

Efter snö...


... kommer sol. Och utsikten över Riddarfjärden och Stadshuset från Skinnarviksparken, eller ännu bättre Skinnarviksberget, är en av Stockholms bästa. Så är det bara.

Dagens citat

Ett bra citat gör mig glad. Tyvärr har jag ingen vidare bra förmåga att bevara de citat jag tycker är minnesvärda. De små notisböckerna med andras kloka ord är för många och alltför utspridda i olika delar av mitt hem. Kanske är bloggen en bättre plats? Dagens citat kommer från Theodor Kallifatides bok Det gångna är inte en dröm, och orden är den grekiska poeten Dionysios Solomos (1798-1857).

Alltid öppna,
alltid vakna min själs ögon.


Sju ord. De kanske jag skulle kunna memorera? Men hur ska jag kunna erinra mig dem vid rätt tillfälle?

fredag 13 april 2012

Dagens utsikt (eller insikt)

Jag har varit förkyld i några dagar och för att inte störa maken med min hosta på nätterna har jag sovit i gästrummet. Där finns den delen av boksamlingen som återstår efter alla våra flyttar. Bokryggarna är välbekanta. Precis som gamla vänner finns de där. Även om vi inte haft kontakt med varandra på länge så går det bra att fortsätta samtalet.

onsdag 11 april 2012

Vad i världen är det som består?

Kom på en sak. Det var när jag för några veckor sedan läste ett uttalande av en gymnasiepräst i Malmö. Han berättade att han i ungdomars ögon idag ser frågan: Finns det något som håller i allt detta som svischar förbi? Då tänkte jag att den frågan kan de som har levt lite längre kanske svara på. Vi kan komplettera det vanliga resonemanget om att ungdomar är vårt framtidshopp, med en tvärtomtanke. Att gamla människor kan ge ungdomar hopp om framtiden. Ja, det finns något som består i en snabbt föränderlig värld. Allt flimrar inte förbi på en smartphone eller en dataskärm. Och även det som svischar förbi oss i den digitala världen kan vara sådant som består. Om det hjälper oss att bygga relationer till andra människor.

söndag 8 april 2012

"Bakom fasaden"


I SvD Magasinet igår fanns ett fint reportage under rubriken Bakom fasaden. Det handlar om Svenska läkaresällskapets hus på Klara Östra kyrkogata, precis vi Klara kyrka. Ladda ner Magasinet här, vecka 14 och reportaget är på s 18-19.)

Jag har under de senaste åren haft turen att vid flera tillfällen vara med på seminarier och föreläsningar i Svenska läkarsällskapets hus. Från gatan är byggnaden ganska oansenlig med sin tegelfasad, men invändigt öppnar sig en jugendpärla i flera våningar. Det drygt hundra år gamla huset är förvånansvärt välbevarat interiört och arkitekten Carl Westman (1866-1936) utformade noga varje detalj. Efter att ha läst Eva Bäckstedts reportage och tittat på Karin Grips bilder önskar jag att jag finge komma in i huset igen och med nya ögon försöka hitta några av arkitektens alla underfundiga detaljer. Om du har chansen att göra ett besök här, för en fest eller konferens, ta den!