söndag 30 oktober 2011

Konstvisning i Riksdagshuset

I Riksdagshuset finns det cirka 4 000 konstverk. Några av dessa kan man titta på när det är konstvisning sista helgfria måndagen varje månad. Konstvisningen börjar kl 18:00 och är gratis, som alla visningar av Riksdagen. Förresten är både gamla Riksdagshuset och nya Riksdagshuset i gamla Riksbanken på Helgeandsholmen värda att besöka. Spännande när gamla byggnader möter ny arkitektur.

lördag 29 oktober 2011

Den halvfärdiga himlen


Gårdagens teaterupplevelse gick av stapeln på Strindbergs Intima Teater. Den halvfärdiga himlen består uteslutande av citat från Tomas Tranströmers dikter och brev. De fyra skådespelarna befinner sig på ett kontor/arkiv och jag tror de gestaltar delar av en person snarare än fyra självständiga individer. Spänningen i pjäsen finns mellan textfragmenten och hur dessa gestaltas, med röster och rörelser. Det är som en balett, men med ord istället för musik.

För mig, som tycker mycket om Tomas Tranströmers dikter, är detta en högtidsstund. Jag låter de olika temperamenten lotsa mig genom poesin. Den unga, rastlösa och frustrerade. Översättaren som söker efter det perfekta uttrycket. Diktaren som försöker gripa sina minnen. Och den okände som både är en framtid och ett förflutet i samma person. En av de bästa stunderna är när den okände, spelad av Ulf Eklund, läser dikten Eldklotter (ur "Det vilda torget, 1983).

/.../
Under de dystra månaderna satt själen hopsjunken
och livlös
men kroppen gick raka vägen till dig.
Natthimlen råmade.
Vi tjuvmjölkade kosmos och överlevde.

tisdag 25 oktober 2011

Nu blir det reklam!

Behöver du garner till bebiskoftan eller tonårsmössan?
En ny sjal att värma dig med i höstkylan?
Färgglada mattor eller brickor som piggar upp vardagen?

alldeles nya hemsida finns allt detta.

söndag 23 oktober 2011

Karin Broos

Sven-Harrys konstmuseum pågår just nu en utställning med målningar av Karin Broos. Från Vasaparken och genom glasfönstren i konsthallen ser målningarna ut som stora färgfotografier, men när man kommer in och ser dem på nära håll kan varje penseldrag urskiljas. Små nyansskillnader i färg och ljus skapar vattenspeglingar och vardagsinteriörer. Men Karin Broos konst påminner inte om foton bara för att de är detaljerade återgivningar utan även motivvalet har något av snapshot över sig. Kvinnorna på bilderna är fångade mitt i vardagslivet, framför laptopen eller med mobiltelefonen. Ögonblicksbilder som säkert tar flera veckor att måla. En rynkad panna och ett bett på nagelbandet, och så samtidigt detta detaljerade måleri. Där finns något som gör Karin Broos tavlor spännande att betrakta.

fredag 21 oktober 2011

En bondtös

Är du på väg till Oskarshamn? Kanske inte just nu, men om du någon gång kommer dit vill jag passa på att rekommendera det nyligen renoverade Döderhultarnmuseet. Jag var där i somras och fick en helt ny syn på träsnideri. Många av skulpturerna är placerade i grupper så att en hel scen uppstår mitt framför ögonen, t ex hos militärläkaren vid mönstringen eller på dansbanan. Axel Petersson (1868-1925), även kallad Döderhultarn, skulpturade i grova drag. Ändå har hans människor, och djur också, mycket tydliga uttryck. Som den här bondtösen.

torsdag 20 oktober 2011

Tanketrängsel

Ett nytt arbete med många nya tankar både kring nya arbetsuppgifter och organisation.
En ny stad att lära känna och hitta i.
En nyligen timad semester med massor av intryck från nya miljöer och den inre resan (som alltid följer med den yttre).

Det är tanketrängsel i mitt huvud.

Men det jag mest av allt tänker på är hur det går till när hjärnan sorterar alla nya intryck och upplevelser, och införlivar dem med mina gamla erfarenheter. Och att det alls är möjligt.

torsdag 13 oktober 2011

Turist i min egen stad

Morgonens promenad genom Gamla stan kastade mig raskt tillbaka till semestern för några veckor sedan. Många var de morgnar när maken och jag gick genom labyrintiska gränder med våra rullväskor mullrande bakom oss. Vi mötte människor som var på väg till skola och arbete, som var ute och rastade hunden, som levererade varor till de lokala butikerna och som hämtade soporna. Det som för mig var en främmande stad var för dem en mycket hemtam och alldeles vanlig stad. Och jag kände en stillsam glädje över det vanliga, vardagliga livet som pågår på så många platser samtidigt.

I morse fick jag en glimt av den där känslan igen, kanske inte så konstigt med tanke på att Gamla stans stenlagda gränder liknar semesterresans städer. Den här gången hade jag ingen rullväska med mig, utan jag var en av alla dem som var på väg till jobbet. Men känslan av att vara turist i min egen stad hjälpte mig att få fatt i den märkliga känsla som bäst låter sig beskrivas som en förundran över det alldeles vanliga, vardagliga livet som pågår hela tiden. 

lördag 8 oktober 2011

"Håpas du trifs bra i fengelset"

Jag hör till dem som inte var så imponerad av Susanna AlakoskiSvinalängorna, blev mer berörd av filmen. Därför hade jag inte tänkt att jag skulle läsa Håpas du trifs bra i fengelset av samma författare, men så låg den plötsligt framför mig på bokbyteshyllan på arbetet och då tyckte jag att jag ändå skulle ge den en chans. Och jag ångrar mig inte!

Det här är en bok jag varmt kan rekommendera. Liksom boken jag skrev om i förra inlägget är den fantastiskt väl och spännande skriven. Själva läsningen är en njutning. I denna roman är det syskonen Anni och Sami vi får följa. Anni lever på samhällets framsida och Sami på dess baksida. Han blir tidigt beroende av droger och kommer som en följd av detta att tillbringa en stor del av sitt liv i fängelse. Men perspektivet i boken är Annis och när jag läser berättelsen om henne kan jag förstå lite grand av hur det är att vara anhörig till en person som är kriminell. Hur ilska, uppgivenhet, bottenlös sorg och stor kärlek kan leva sida vid sida.

fredag 7 oktober 2011

"Att föda ett barn"

Jag har läst en bok förut av Kristina Sandberg, Ta itu, men jag har inget direkt minne av den. Jo, jag tror att jag tyckte den var bra, men jag kan inte alls säga varför eller vad den handlade om. Att föda ett barn kommer jag nog inte att glömma. Det har inte främst med innehållet i romanen att göra, även om den handlar just om att föda ett barn, utan snarare är det själva läsupplevelsen och sättet boken är skriven på som gör den till en absolut favorit. Jag sugs liksom in i Majs värld, både hennes yttre (dvs Örnsköldsvik 1938-39) och inre. Framför allt är det gestaltningen av hennes inre värld som fascinerar. Sällan får man så ocensurerat följa med i en annan människas tankar och känslor.

Vill du läsa mer om Att föda ett barn rekommenderar jag Bokmanias och Bokhoras recensioner. Eller lyssna på ett avsnitt av Biblioteket (från 2010-11-01) där författaren, som även är psykolog, berättar vad som gjorde att hon började skriva just den här boken och vad hon vill berätta med den.

Gårdagens överraskning

Skövdes kulturhus, med konsthall, konstmuseum, bibliotek, teater mm, sägs vara det första "riktiga" kulturhus som byggdes i Sverige. Det invigdes 1964 och speglar tidsandan med tankar om ett kulturens vardagsrum som är till för alla medborgare under en tid då, enligt texten på kommunens hemsida, "kulturell demokrati och och delaktighet" var vägledande.

Huset, en stor mörk tegelbyggnad, känns slutet från utsidan, men man anar att mycket ryms där. Jag har sett det förut, när jag bytt från tåg till buss på Skövde station. Och igår när jag bytte jag tåg hade jag en liten stund över, precis så länge att jag hann gå tvärs över gatan och beundra kulturhusets arkitektur. Jag läser vidare om huset. Arkitekten Hans-Erland Heineman ville skapa ett mångfunktionellt kulturhus och han hade två bärande tankar, dels att bryta ner gränserna mellan de olika konstnärliga uttrycksformerna, dels att omskapa kulturlokalerna från uppvisningsrum till aktivitetsmiljö.


Jag var så fångad av själva byggnadens både yttre och inre miljö att jag helt missade Siri Derkerts betongrelief Senapsträdet och himlens fåglar. Så jag hoppas det snart blir dags för tågbyte i Skövde igen. Då ska jag beundra Siri Derkerts verk och titta en längre stund på konstmuseets fina utställning och kanske hinner jag även med Elisabet Ohlson Wallins utställning Jerusalem, som pågår till 26 oktober.