Mjuk, vänlig, inbjudande hänger målningen där, lite för nära de andra men ändå för sig själv. Längst bort i ett litet rum på Moderna Muséet i Stockholm. Det är något med färgen, eller färgerna även om målningen nog räknas som monokrom. Tunna lager färg målade över varandra vilket ger en känsla av öppenhet trots den stängda formen. Är det en del av västerländskt, abstrakt, modernt måleri eller är det en konsekvens av det bildförbud som säger att varken Gud eller det skapade får avbildas, en tradition som har sina rötter i en helt annan del av världen? I vilket fall hänger den där, Madhat Kakeis målning, som en påminnelse om att tillvaron är större än det vi ser.
Detta är ett gästblogginlägg av Jonas, som vanligtvis skriver om film på Juno film, och är @vardagsbibel på twitter och instagram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar