Kvinnorna fanns!

Den internationella kvinnodagen var igår. Tre män diskuterade jämställdhet i Aktuellt *tar sig för pannan* Men det hände och händer även annat. Manifestationer, fester, politisk kamp och pussyhattar.

Och en kvinna med makt och ekonomisk position som använder den till att tala om för ungdomar att det är åt helvete att nazister har mer plats i historieläroböcker än kvinnor. Och att hon därför kommer att hålla utställningen Den dolda kvinnomakten öppen på Skarhults slott öppen tills ALLA historieläroböcker skrivits om så att kvinnor har hälften av allt utrymme.Och så finns ju de 6 kortfilmerna, som en början till en helt annan historieskrivning. Se och lär, oavsett om du går i skolan just nu eller gjorde det för länge sedan.

Fallna kvinnor

Det här är en viktig bok, skriven av Eva F Dahlgren, med undertiteln När samhällets bottensats skulle lära sig veta hut. En titel som provocerar. Hur är det ö h t möjligt att se på sina medmänniskor som "samhällets bottensats". Hur kan det ha varit så att fattiga och sjuka kvinnor, och kvinnor som tvingades till att prostituera sig, dömdes till tvångsarbete och internerades. Men så var det. Kvinnorna vägdes och mättes och kategoriserades också, som undermåliga, sinnesslöa, gatflickor, ligisterflickor, berglärkor ("djupt förfallna prostituterade"), bettlerskor, psykiskt höggradigt abnorma, höggradiga alkoholister, vanetjuvar, utpresserskor mm. Allt noga nedtecknat i arkiv som tillhört fängelset i Landskrona och rasbiologiska institutet i Uppsala. Författaren läser brev och anteckningar, hon tittar på fotografier och försöker förstå vilka dessa kvinnor var. Deras blickar lämnar henne inte, och hon lämnar inte dem. Hon skriver en viktig bok om kvinnor i en historisk tid som är knappt hundra år bort. Eller alldeles runt hörnet, här i vår egen tid. För även om dessa kvinnor inte finns längre, så finns det andra som lever under liknande förhållanden. Och hur ser vi på dem? Vad kallas de?

   De finns inte längre bland oss. Men jag väntar till skymningen, går ner till Rosenlund här i Göteborg. För nu samlas dagens berglärkor, vingklippta även de. Många går på tyngre droger och de får inte heller dansa.
   De talar rumänska.

18. Den dolda kvinnomakten

Ungefär tre och en halv mil nordost om Malmö ligger Skarhults slott, en renässansborg med en engelsk park och intressanta utställningar. Den dolda kvinnomakten handlar om några av de kvinnor som under de fem senaste århundradena haft betydelse för Skarhult. Kvinnor med stor makt men som ändå varit osynliga i historien. I utställningen lyfts de fram som egna personer, inte enbart som mödrar, döttrar eller hustrur till sina män. Det är en informativ och spännande utställning, som pågår i fem av slottets salar. Men just nu är den stängd. Öppnar igen den 4 maj 2017.

12. En utflykt i det gröna

En härlig majdag blev jag bjuden på en utflykt till Rövarekulans naturreservat i Brååns dalgång. Väldigt vackert! Och jag minns bl a åns klara vatten, där många passade på att svalka fötterna, den goda knytis-picknicken och de branta bokklädda sluttningarna som ramar in dalgången. Massor av ramslök och vit pestskråp fanns det också.

En vidunderlig påskaftonsvandring

Vandring på Brösarps södra backar.

Verkeåns mynning vid Haväng. 

Utsikt över Ravlunda skjutfält och Hanöbukten.

Lucka 19 - Sommarminnen, midsommar

Regnig midsommar i närheten av Ravlunda skjutfält. I buketten finns bl a vallmo, prästkrage, humleblomster, smörblomma, blåeld och oxtunga.

Lucka 7 - Verkeån och Hallamölla

Hur fascinerande är det inte med vatten? Hav och sjö. Stora floder och älvar. Mindre åar och vattendrag. Små porlande bäckar. Vatten som flyter, rinner, forsar. Vågor som slår mot en strand. Bilderna är från en vandring i Verkeåns dalgång tidigare i höstas. Och texten nedan är Vattenkanon av Stefan Forsén. Den sjöng mina barn i skolan på 1990-talet.

Vattenmoln som faller ner som regn och snö

som smälter ner och rinner

i snabba bäckar som porlar,

glider fram i älv och flod,

vilar i en blank sjö

eller gungar ut i havet,

solen värmer hav och sjöar,

fukten stiger upp mot himlen och bildar

Vattenmoln som faller ner som regn och snö

som smälter ner och rinner

i snabba bäckar som porlar,

glider fram i älv och flod,

vilar i en blank sjö

eller gungar ut i havet,

solen värmer hav och sjöar,e

fukten stiger upp mot himlen och bildar

Nyförvärv

På Galleri Kroken i Magasin 36 i Höganäs gjorde jag detta nyförvärv förra lördagen. Det är en vas signerad den skånska keramikern och skulptören Åke Holm. Den runda formen är behaglig både för ögat och handen. På Höganäs museum finns landets största Åke Holm-samling, men där har jag inte varit ännu. Inte som jag minns, i alla fall. Galleri Kroken är f ö inrymt i den gamla fabrikslokalen för saltglaserad Höganäskeramik tillsammans med bl a Höganäs saluhall, där man både kan handla och äta god mat. Lite otippat, men det blir nog fler turer till Höganäs.

Skåneleden x 2

Två lördagar i rad har jag vandrat på Skåneleden. Dels på Linderödsåsen i Verkeåns dalgång och dels  på Romeleåsen mellan Genarp och Veberöd. På de skånska åsarna växer skog, mycket bokskog men också andra lövträd och flera granar än man kan tro. Naturen är varierad och öppnar sig ibland mot vidsträckta utsikter med blånande höjder. Då är det svårt att förstå att man är i Skåne. Romeleåsens högsta punkt är Romeleklint 175 m ö h. Här går det bra att rasta (bord och bänkar finns) men utsikten från klinten är helt igenväxt. På Linderödsåsen kan man som mest komma upp på 195 m ö h på Hallabjär. Så vem är det som påstår att Skåne är platt?

Vandringen på Linderödsåsen gick genom dimma och regn.

 

Och vandringen på Romeleåsen gick i solsken och moln. Mycket fina turer båda två.

 

Söderåsens nationalpark

I Skäralid kan man lätt ta sig in i Söderåsens nationalpark. Här finns bl a Kopparhatten och Skånes högsta punkt. Jag har vandrat där en ruskigt kall maj-söndag och en otroligt regnig november-lördag. vore fint att komma dit någon gång när det är varmt och vakert väder, som det ser ut att bli i helgen Men just nu planerar jag en dagstur i en annan del av Skåne nästa helg. Hoppas vädret står sig tills dess!

Sommarens bästa cykelväg

Här är sommarens bästa cykelväg. En grusväg i skogen ner för Linderödsåsen, med högt gräs i mitten och otroligt hög strätta (två meter!) på sidorna. Där vägen tar slut och landskapet öppnar sig vidtar en lite större grusad körväg, som så småningom leder fram till den asfalterade vägen mot Brösarp.

Sommarens bästa konstupplevelse

Sommarens bästa och mesta konstupplevelse var utsällningen The elephant girl på Trelleborgs museum. Helena Blomqvists iscensatta fotografier är sorgesamma, vackra och förunderliga. De berättar om utanförskap och smärta, samtidigt som de liknar sagogulliga bilder tecknade av Beatrix Potter. Jag blir inte klok på dem. De lämnar mig ingen ro. Och samtidigt njuter jag av att betrakta dem. Det är också spännande att försöka förstå själva processen som leder fram till bilderna, både det konstnären vill berätta och hennes idoga arbete med att skapa miljöerna och sy kläderna. Surfa runt lite på hennes hemsida och kika på de olika konstverken.

Åsljungabjörnbär

En kort vandring på en del av Skåneledens etapp 11A, runt Åsljungasjön, visade sig innebära bekantskap med den lokala varianten av björnbär - åsljungabjörnbär. Och så mängder, och då menar jag verkligen mängder, av rödblära. Samt vildväxande digitalis i dikesrenarna. Och mycket gott om rödfibbla. Vackert, även om inte solen sken.

Landskapet i Örkelljunga kommun i norra Skåne kallas Skånes vildmark. Skogen påminner mig om de sörmländska skogarna, bergen och de vidsträckta vyerna liknar Dalarna eller Hälsingland. En helt annan natur än den som möter mig runt Malmö.

En fin midsommardag

Med promenad över hedarna på Ravlunda skjutfält (ja, vi hade noga kontrollerat att ingen övningsskjutning pågick) och längs stranden vid Haväng. Där, i sandbrinken, hade backsvalorna sina bon. De pilade snabbt ut och in i hålen i sanden, med mat till sina ungar. Backsvalor har jag bara sett en gång förut, på en annan fin promenad en solig försommardag på Rosenlunds bankar.

En magnolialund i Lund #077

Häromdagen var jag i Botaniska trädgården i Lund. Mellan regnskurarna passerade jag magnolialundens överdådiga blomsterprakt. Mycket fint med  blommande magnolior och massor av lökväxter. Men roligare var texten på skylten:

Denna magnolialund är planterad till minne av Skånska Nationen, vars delning 1889 utgjorde grogrunden för tillkomsten av dessa fem skånska grenar 1890; Lunds nation, Malmö nation, Helsingkrona nation, Sydskånska nationen och Krischansta nation.

Grenarnas oavhängighet var ett resultat av att det skånska trädet antagit närmast vildvuxna proportioner genom det oöverskådliga antalet 200 medlemmar.

Där ser man hur tiderna ändras. Hur många studenter som numera tillhör de avsågade grenarna på det skånska trädet förtäljer inte denna historia.

Bokskogens restaurant #061

Fram till 1960 fanns det en restaurang i Bokskogen. Bilden här nedan är från Malmö stads sida, och där finns mer att läsa om detta etablissemang. Bl a kan den intresserade få reda på att människor åkte dit i charabanger, dvs en sorts hästdragna öppna vagnar med längsgående inåtvända säten, och att det i dess glansdagar fanns tåg till platsen med möjlighet för många tusen personer att ta sig från staden till skogen.

Som sagt, lånad från Malmö stad.

Idag är det betydligt stillsammare i skogen. Ingen restaurang, ingen dans, inga överförfriskade människor. Bara fåglarna, träden och grillplatsen.

Stilla över sundet #021

Någon av de första dagarna i november 2012: I söndags när nattfrosten bara fanns kvar på de mest skuggiga ställena och solens strålar värmde våra ryggar, cyklade jag och maken till Lomma och Alnarp.

Ett utsnitt av den här bilden med himmel hav och lite torrt gräs, har varit skärmbild på min mobil i flera år. Men nu är den ändrad och istället tittar ett litet barn på mig med sina allvarliga mörka ögon.

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten

Mark Haddoks roman Den besynnerliga händelsen med hunden om natten har blivit teater. Det är en mycket bra och engagerande iscensättning av en spännande roman. Teater sagohuset i Lund har tillsammans med Helsingborgs stadsteater satt upp pjäsen, och den spelas i de båda städerna under våren. Visst finns det sådant som är mindre bra i den här uppsättningen, men det goda överväger och det var länge sedan jag blev så berörd och underhållen på teatern. Mycket är huvudrollsinnehavaren Gustav Bergs för tjänst. Han är Christopher Boone, 15 år, tre månader och två dagar, in i minsta lilla gest och ljudliga hummande. En verklig rollprestation! Läs mer om föreställningen i Sydsvenskans recension.

En tredje ås

Sedan jag flyttade till Malmö har jag ägnat mig åt hembygdskunskap. Det handlar både om att lära känna min allra närmaste miljö och dess historia (se detta inlägg) och att besöka så många platser som möjligt i det skånska landskapet. I våras gjorde maken och jag en tur till Linderödsåsen. Den innebar cykling i regn, vind och blåst, fina naturupplevelser och övernattning på Gladan och Vråken. Så håll till godo med en regnvåt grusväg en hyfsat varm aprilafton på en av Skånes åsar.

En annan tid - en annan ås

Medan höstmörkret sänker sig utanför fönstret drömmer jag mig exakt fyra vekor tillbaka i tiden, till en fantastisk lördag i skogarna på Hallandsåsen. Solen sken, och efter en lyckad svamptur kunde rensningen ske utomhus. Det hade inte gått så bra i dagens duggregn.