Stars above

På Göteborgs filmfestival 2012 såg jag och några vänner den här filmen. Sedan dess har vi varit på ytterligare fyra filmfestivaler och sett åtskilliga filmer, men Stars above pratar vi fortfarande om. Vi tyckte den var oväntat bra. Den utspelar sig på samma plats, ett litet hus på den finländska landsbygden, och under samma stjärnhimmel, men vid tre olika decennier - 1940-tal, 1970-tal och 2010-tal. Tre kvinnors liv vävs samman och vi som ser filmen blir medvetna om hur sammanlänkade vi är med människor från andra tider än vår egen. Och hur de livsval vi gör inte enbart påverkar våra egna liv utan också dem som kommer efter oss. Ett centralt tema är också frågan om, eller snarare hur, vi kan göra våra egna val i livet. Den här filmen förtjänar mer uppmärksamhet än den fått. Den finska titeln är Tähtitaivas talon yllä.

HDK Steneby ställer ut #100

Just nu går det att se HDK Stenebys konststudenters examensarbeten i ett av växthusen i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Jag var där på vernissage i lördags och inspirerades, gladdes, förvånades och förundrades.Mycket konst finns det och mer behövs, i alla fall om en ska tro Nina Bondesson, som höll det högtidliga talet till de nyutexaminerade konstnärerna.

Kameliavackert #016

För någon vecka sedan snubblade jag in i Palmhuset på Trädgårdsföreningen i Göteborg och hade turen att komma mitt i kameliablomningen. Första gången jag träffade på dessa skönheter var på Sofiero för ungefär 15 år sedan. Då var det Tage Andersens kameliautställning som jag hade turen att uppleva. Nu ser jag att hans kamelior bor i Gunillaberg i Bottnaryd, väster om Jönköping.

Sommar och vemod

I Göteborgs konserthus foajé, mitt emot den livfulla gobelängen Melodier vid torget finns ett annat konstverk med ett helt annat temperament. Det är en fresco-målning av Otte Sköld som heter Folkvisan, uppförd 1937. Konstverket är målat direkt på väggen, drygt 9 meter långt och drygt 6 meter högt. Den andas verkligen nordisk sommar och vemod. Jag är inte så tilltalad av detta konstverk, men jag fastnar i detaljerna i blomsterängen (till vänster nästan utanför bilden ovan och på bilden nedan) med skogsstjärna, akleja, prästkrage, smörblomma, blåklocka, krollilja, vallmo, kråkvicker, kålfjärilar och trollslända. Har jag glömt någon?

En fantastisk funkispärla

Veckoslutet har jag tillbringat i Göteborg, bl a med kammarkonsert och räkmacka i Göteborgs konserthus foajé. Där njöt jag mest av den vackra byggnaden, trots både fin musik och goda räkor. Göteborgs konserthus stod färdigt 1935 och är en rikrig funkispärla. Byggnaden är välkomnande och inomhusmiljön är vacker och genomtänkt in i minsta krok att hänga kappan på. Dessutom lär det vara ett av de bästa konserthusen i världen, men det har jag ingen uppfattning om eftersom jag inte var inne i konsertsalen vid det här besöket.

De konstnärliga utsmyckningarna är också mycket fina. Inte minst gobelängen "Melodier vid torget" vars förlaga är gjord av Sven Erixon och som det sedan tog Barbro Nilsson och hennes sex "flinka väverskor" två år att tillverka. Det är ett enastående arbete och hur stor den faktiskt är framgår av bilden nedan. Någonstans läser jag att det är sveriges största väv och kanske stämmer det. Den är nära 59 kvadratmeter!

Pampigt värre #013

Igår var det en solig dag i Göteborg. Jag passerade Vasakyrkan på väg till Götaplatsen och funderade över den tunga arkitekturen. Den pompösa byggnaden och den mäktiga fasaden gör att en människa som går in genom porten känner sig väldigt liten.

Om du är intresserad av byggnader och dess historia kan du följa bloggutmaningen Hundra hus, och kanske delta själv?