tisdag 1 november 2011
Halloween?!
Jag gissar att man på många arbetsplatser i dessa dagar diskuterar halloween. Så ock på min nya. När är rätta dagen att "fira" denna något osvenska företeelse? Hur mycket påhälsning har det varit av spökgubbar och häxor? Glömde du kanske köpa godis och blev utsatt för något bus? Det är förstås handlarna som bestämt att vi nu har två helger med anledning till kalas, både halloween och alla helgons dag, eller? Och så vidare. Själv är jag inte uppvuxen med halloween, men har ändå uppmärksammat den vid några tillfällen för flera år sedan när mina barn var yngre. Men egentligen var jag nog aldrig så speciellt intresserad eller engagerad. Så läste jag Elin Engströms blogginlägg för några dagar sedan Halloween kom tillbaka! och ändrade faktiskt uppfattning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min mormor, född 1892, vägrade sätta ljus på gravarna på allhelgonahelgen, för hon tyckte det var en katolsk sedvänja. Så vårt allhelgonafirande är inte speciellt gammalt heller :).
SvaraRaderaMen, så roligt! Faktum är att jag tror jag fick mig själv att ändra uppfattning lite medan jag skrev också. Och att jag förstått att Halloween nog inte försvunnit så mycket som jag trott. Det är nog helt enkelt jag som bor i barnfritt område- för andra verkar ha fått påhälsning även i år.
SvaraRaderaMaria, det är ett bra perspektiv, att även de traditioner vi tror är gamla och alltid har funnits en gång var nya och ifrågasatta. Jag känner igen det du berättar om din mormor. Tror det var en vanlig inställning när vi var barn.
SvaraRaderaVisst är det väl så, Elin, att skrivandet kan förändra ens uppfattning. Det är därför det är så spännande att skriva. Ibland vet jag inte vad jag egentligen tycker eller tror om något förrän jag har formulerat det. Jag har förresten också hört om flera som fått påhälsning. Kanske traditionen lever utan den stora kommersen. Eller så är det handlarna som skapat vårt behov av Halloween. Men det tror ju inte jag längre, efter att ha läst ditt inlägg.