I en jubileumsskrift om kyrkan kan man läsa om arkitektens sympatiska visioner under rubriken Den poetiska arkitekturen:
"Att Sigurd Lewerentz valde att göra kyrkan låg och mer dominerad av lugna horisontaler än av uppfordrande vertikaler, sammanhängande inte bara med att Klippans topografi var utpräglat flack och utan större nivåskillnader. Det var också en konsekvens av arkitektens gamla övertygelse att man inte bör bygga höga och dominanta hus i parkmiljö - utan att man där istället ska låta naturen själv bestämma husets höjd och skala."
Nejmen, jag blev alldeles chockad när jag såg bilden och sedan läste texten: trodde förstås att det var Markuskyrkan, "min" kyrka och originalet.
SvaraRaderaDet är verkligen mycket likt, men det känns som om Markuskyrkans murar är råare, med mer murbruk, än S:t Petris.
Framme vid Markuskyrkans altare, ungefär där fotografen står i den här bilden, finns ett fönster mot björkdungen utanför, och står man vid altarringen känns det som om man kunde kliva rakt ut. Riktigt mäktigt.
Fint. Jag måste åka tillbaka till Markuskyrkan. Jag har bara varit där en gång och det var flera år sedan. Som jag minns det påminner Sigurd Lewerenz båda kyrkor om varandra utan att vara helt lika. Ungefär som två syskon.
SvaraRaderaDu måste se nåt som vi Klippanbor inte ser, för ingen jag någonsin har pratat med som bor i Klippan tycker att den ens borde få kallas för kyrka. En oinbjudande, kal, mörk barack med pinnstolar är vad de flesta säger... Har även hört "pissoar" och andra bra liknelser. En hemsk skapelse som ingen i Klippan på något vis är stolt över (förutom de smaklösa politikerna möjligtvis). Hemsk, kort sagt.
SvaraRaderaVi tycker tydligen helt olika.
SvaraRadera