1. Än klappar hjärtan av Helena von Zweigbergk börjar med ett studentkalas där kalasstämningen ganska snabbt byts mot något helt annat. Lättläst roman med delvis tungt innehåll.
2. I Skymningslandet av Marie Hermansson dukas det ofta till kalas men utan att några gäster gör entré. Förberedelserna är det dock detaljerade och omsorgsfulla, och middagarna har sitt alldeles speciella syfte. Även detta är en lättläst roman, som dessutom kommit som pocket nyligen.
3. Karin Wahlberg har hittills skrivit två böcker om lasarettet i Ekstad - Än finns det hopp och Livet går vidare. De tar sin början under den sista polioepidemin på 1950-talet. Här skildras biträden, sjuksköterskor och läkare, och inte minst läkarfrusällskapets bjudningar med olika tidstypiska menyer. Kanske firas inget speciellt vid dessa sammankomster, men de har ändå en speciell innebörd av både social kontroll och socialt engagemang för de deltagande läkarfruarna. Och de ger en bild av en svunnen tid...
studentkalas är ju aktuellt nu
SvaraRaderaWahlbergs böcker tror jag minsann att jag ska ta och läsa.
SvaraRaderaGör det. De är intressanta och bra. Påminner lite om böckerna om Maj när det gäller tidsskildring, men här är det ett myller av personer vilket innebär att författaren inte går på djupet som Kristina Sandberg. Jag tycker dock att de är läsvärda.
RaderaLåter som intressanta böcker.
SvaraRaderaHar inte läst någon av de här men Wahlbergs Än finns det hopp väntar i bokhyllan.
SvaraRaderaBara att sätta igång!
RaderaTack för bra tips. Skymningslandet står och väntar på mig i bokhyllan
SvaraRaderavon Zweigbergk har jag läst, tyckte om den. Wahlbergs har jag funderat på, men tänkte att det kanske var lite av "kärlek-på-lasarett" över dem.
SvaraRaderaJo, kärlek på lasarett förekommer, men också mycket annat.
Raderade två första kalasen har jag nyligen läst om
SvaraRaderaSe där vilket sammanträffande!
RaderaVon Zweigbergk är bra! Men hopplöst svår att stava till...
SvaraRaderaJag ska snart ta mig an de senaste Wahlberg, den serien gillade jag.
SvaraRaderaSkymningslandet är jag lite nyfiken på, eller egentligen vill jag läsa något mer av Marie Hermanson
SvaraRaderaVälj Musselstranden eller Himmelsdalen. De är mycket bra, och obehagliga.
RaderaSkymningslandet är inte en av hennes bästa, tycker jag.
Wahlbergs bok låter intressant, får kolla upp den serien.
SvaraRaderaÅh, de märkliga festbjudningarna i Skymningslandet hade jag alldeles glömt bort! De är så typiskt Hermansonska. :)
SvaraRaderaÅh, jag tänkte inte på Än klappar hjärtan. Jag tog också med Skymningslandet:).
SvaraRaderaTack för alla era kommentarer! De gläder mig verkligen. Just nu publicerade jag ett inlägg om Strändernas svall och inser att det finns flera bra festbeskrivningar i den.
SvaraRadera