Äntligen ett tillfälle när jag kan vara riktigt snabb med att delta i veckans tematrio som är: Berätta om tre bra böcker med personligt pronomen i titlarna. Först och främst måste det bli Sara Stridsbergs alldeles nyutkomna roman Beckomberga - Ode till min familj, tänker jag. Men så kommer jag på att min är ett possessivt och inte personligt pronomen. Så det får bli ett eget inlägg om denna mycket viktiga och väldigt väskrivna berättelse. Och här kommer min trio:
1. Kristina Sandbergs romaner har jag ofta med i mina trior och denna gång passar del två i serien om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik. Sörja för de sina, heter den. En modern klassiker, fylld av detaljerade beskrivningar av småstadslivet på 1940 och 50-talen, men också en sorts stream of consciusness som då och då avbryts av författarens mer nutida kommentarer. Inträngande och psykologiskt trovärdig skildring. Alltid värdig, men inte alltid behaglig läsning.
2. Samma pronomen som ovan finns i titeln på Björn af Kleens bok om den svenska adeln, Jorden de ärvde, som kom för några år sedan. Författaren för oss in i en alldeles främmande (åtminsone för mig) värld av fideikommisser, arvstvister och storgodspolitik. Han skriver flyhänt, om man kan uttrycka sig så, och förklarar tillkrånglade regler och statut på ett enkelt sätt. Dessutom väl underbyggt med en mängd intervjuer och besök hos denna övre överklass.
3. Jag valde mitt liv är första delen av Signe Kahles självbiografi och den utkom 2003. Tio år senare, samma år som författarinnan dog, utkom del två. Jag vill minnas att jag läst att hon planerade för en tredje del, men den får vi alltså aldrig läsa. Jag måste jag erkänna att jag bara har läst de första kapitlen i Jag valde mitt liv. Men jag fängslades oerhört av Sigrid Kahles förmåga att beskriva sin barndom och den 750 sidor tjocka boken står här bredvid mig i bokhyllan och bara väntar på att bli fortsatt läst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Har inte läst någon av dina. Tack för tipset!
SvaraRaderaIngen orsak. Tack för din kommentar.
RaderaJag har inte heller läst någon av dina!
SvaraRaderaDå får du göra det, Sanna. Krisitina Sandberg är ett måste.
RaderaJag är inte riktigt vän med Sara Stridsbergs böcker men Beckomberga - Ode till min familj låter riktigt bra.
SvaraRaderaHade det inte varit för att du påminde mig hade jag fått in en titel med "min" även i min trio men nu klarade jag mig undan.
Ja, den här av Sara Stridsberg är ett måste.
RaderaInte lätt med ordklasser.
tänk så mycket böcker man inte läst
SvaraRaderaJa, visst är det fantastiskt! Och tänk så många bra som en faktiskt har läst.
RaderaVad olika böcker vi läser, det här känns som ett stort steg från fantasy och deckare. Även om den bok (Mercurium - deckar/historisk roman-kombo) jag läste ut senast faktiskt tog upp fideikommisser.
SvaraRaderaKul! Det finns beröringspunkter mellan böcker på de mest oväntade ställen.
RaderaTre böcker som jag inte läst. Tack för tipsen!
SvaraRaderaIngen orsak. Roligt att du hittat hit.
SvaraRaderaBeckomberga är jag nyfiken på och det där med att ordet min är possessivt pronomen ska jag försöka komma ihåg:). Jag har inte läst något av dina tre.
SvaraRaderaSå många böcker-så lite tid! Kristina Sandberg står på min evighetslånga Vill-läsa lista.
SvaraRaderaHelt okända böcker för mig, de låter intressanta!
SvaraRaderaSå roligt med alla kommentarer, och så roligt att ni hittat till min blogg. Hoppas att några andra inlägg också kan intressera.
SvaraRadera