Tre bra boktitlar, 2

Alla är vi stora romaner - Eric Beckman

Från kart till fallfrukt - Ulf Linde

Och dagen varar längre än ett sekel - Tjingiz Ajtmatov

Underbara kvinnor vid vatten - Monika Fagerström

Varför vara lycklig när du kan vara normal? - Jeanette Winterson

Mary av Aris Fioretos

Fram till den 2:a maj går det att ladda ner och lyssna på Mary av Aris Fioretos, som just nu sänds som Radioföljetong i P1. Det är en fantastisk roman som utspelar sig i ett fiktivt Aten under ett studentuppror på Tekniska högskolan i början av 1970-talet. Visst är det mycket som är hämtat från militärdiktaturens Grekland, men berättelsen är större än så och skulle också kunna beskriva en helt annan tid och plats under en totalitär regim. Jag har hunnit ungefär halvvägs i lyssnandet, och det är stundtals plågsamt. Aris Fioretos skriver om Mary och hennes medfångar, ett litet kvinnokollektiv, (och en pojke) som lever under hot om ytterligare tortyr och sexuella övergrepp på en fängelseö kallad Råttön. Men det är också en sällsamt vackert berättad roman. Orden lösgör sig som små solar, precis som det solgryn som just har börjat växa i Marys livmoder. I klippet ovan från Babel i höstas berättar författaren i ett inslaget börjar 1:10 in i programmet.

Ropen skalla - Konsten åt alla!

 

Malmö konstmuseum visar en del av samlingen med konst från 1960, 1970 och 1980-tal. Det är en omfångsrik utställning där den som var med när det begav sig kommer att känna igen sig i mycket. Men säkert också få syn på en hel del nytt. Det är kreativt, färgsprakande och politiskt. Gerhard Nordströms stora anti krigs-installation "De antimilitäriska planscherna" från 1966–68 berör starkt. Och Ola Billgrens tidstypiska interiörer fascinerar som alltid med sin detaljrikedom och sitt vackra ljusspel. Men här finns så mycket mer. Det är verkligen konst för alla!

Swedish dads

På Malmö museer pågår just nu fotoutställningen Swedish dads. Här kan man fram t o m 24 april se Johan Bävmans ömsinta porträtt av svenska pappor som gör det som svenska mammor alltid har gjort. Inget märkvärdigt med det egentligen, och kanske just därför så bra. Och fina fotografier av föräldrar och barn.

Tematrio - Äntligen läst (eller snart i alla fall)

Tematrio denna vecka är att berätta om tre böcker som äntligen blivit lästa, eller om tre böcker som snart kommer att bli lästa. Så här kommer min tre, en läst och två snart.

Diamanttorget av Mercè Rodoreda utkom 1962 och är inget mindre än en välslipad diamant. Jag har sällan läst en roman med ett så intensivt språk och min hjärna var fylld av bilder från Barcelona innan, under och efter Spanska inbördeskriget på 1930-talet när jag avslutade läsningen. Det ryms mycket i denna relativt korta och väldigt lättillgängliga roman. Läs den!

Nästan jämnårig är Stoner av John Williams, som jag har hört så mycket gott om men ännu inte kommit mig för att läsa. Men nu är det snart dags för denna skildring av en mans livslopp.

På en fikarast häromdagen började vi prata om Mannen som slutade ljuga, Dan Josefssons reportagebok om Sture Bergwall som utkom 2013. Den har legat i min bokhylla länge och hamnat längre och längre ner i högen av olästa böcker. Varför vet jag inte riktigt, för jag vill ju väldigt gärna läsa den. Inte minst för att Psykologtidningen gav Sven Åke Christianson, professor i psykologi, stort utrymme att försvara/förklara sig efter det att boken kommit ut. Det kan man läsa mer om bl a hos Dan Josefsson.

Stars above

På Göteborgs filmfestival 2012 såg jag och några vänner den här filmen. Sedan dess har vi varit på ytterligare fyra filmfestivaler och sett åtskilliga filmer, men Stars above pratar vi fortfarande om. Vi tyckte den var oväntat bra. Den utspelar sig på samma plats, ett litet hus på den finländska landsbygden, och under samma stjärnhimmel, men vid tre olika decennier - 1940-tal, 1970-tal och 2010-tal. Tre kvinnors liv vävs samman och vi som ser filmen blir medvetna om hur sammanlänkade vi är med människor från andra tider än vår egen. Och hur de livsval vi gör inte enbart påverkar våra egna liv utan också dem som kommer efter oss. Ett centralt tema är också frågan om, eller snarare hur, vi kan göra våra egna val i livet. Den här filmen förtjänar mer uppmärksamhet än den fått. Den finska titeln är Tähtitaivas talon yllä.

Träd in i orden

House of knowledge (sök efter bilder så kan du se hur den tar sig ut i vackrare väder) är en väldigt stor skulptur föreställande en sittande människa, skapad av bokstäver. Av bokstäverna bildar vi ord - så att vi kan samtala med varandra. Inuti skulpturen finns ett rum där det är högt i tak och världen utanför synlig. Här får en liten grupp människor plats. Visst kan man se den som en symbol för kunskap och lärande, eftersom den är placerad på högskoleområdet i Borås, men det är också en symbol för de goda samtal vi kan föra med varandra.