"Håpas du trifs bra i fengelset"

Jag hör till dem som inte var så imponerad av Susanna Alakoskis Svinalängorna, blev mer berörd av filmen. Därför hade jag inte tänkt att jag skulle läsa Håpas du trifs bra i fengelset av samma författare, men så låg den plötsligt framför mig på bokbyteshyllan på arbetet och då tyckte jag att jag ändå skulle ge den en chans. Och jag ångrar mig inte!

Det här är en bok jag varmt kan rekommendera. Liksom boken jag skrev om i förra inlägget är den fantastiskt väl och spännande skriven. Själva läsningen är en njutning. I denna roman är det syskonen Anni och Sami vi får följa. Anni lever på samhällets framsida och Sami på dess baksida. Han blir tidigt beroende av droger och kommer som en följd av detta att tillbringa en stor del av sitt liv i fängelse. Men perspektivet i boken är Annis och när jag läser berättelsen om henne kan jag förstå lite grand av hur det är att vara anhörig till en person som är kriminell. Hur ilska, uppgivenhet, bottenlös sorg och stor kärlek kan leva sida vid sida.