Mannorna

När sonen (eller om det var dottern) var liten så sa han (eller hon) inte män utan mannor. Ordet man fick i plural samma form som ordet kvinna. Helt logiskt. Eftersom det heter kvinnor blev det alltså mannor, om det var fler än en man vi pratade om. Var det dessutom några alldeles speciella mannor så blev de så klart mannorna. Precis som kvinnorna var kvinnorna.