Hemma hos mig har julgranen ofta mer eller mindre okonventionella prydnader. Jag minns med saknad de åren maken alltid bakade nakandansöser i pepparkaksdeg och hängde upp i granen. Jag tror han slutade det året barnen blivit så stora att de inte längre tyckte det var fnissigt pinsamt. Men i flera år var de obligatoriska. Ingen i familjen kunde tänka sig en julgran utan åtminstone en nakendansös. Även påskharar sydda av dottern har förvandlats till julkaniner och placerats i granen. Och länge var sonens protestänglar, dvs några djävulsliknande figurer i olika färger av glanspapper, ett stående inslag. Det var på den tiden julgranstemat var änglar. I år tänkte vi stort och satsade på temat rymden istället, men nådde inte ända fram. Stjärnor och julgranskuleplaneter i all ära, men en zeppelinare är en luftburen farkost och inget rymdskepp.
Låt nakendansöserna återuppstå!
SvaraRaderaFunderar på det, men vi bakar ju inga pepparkakor längre. De hängde liksom ihop med pepparkakebaket.
SvaraRaderaVar går gränsen mellan rymden och luften? Har det med syretillgången att göra? Det finns naturligtvis ett naturvetenskapligt exakt svar på detta - men mer filosofiskt... kan inte en zeppelinare få vara en del av rymden, av himlarymden?
SvaraRaderaJag tror inte att de var djävulsliknande, även om det nog stämmer att de var protestänglar. Fina var de i alla fall
SvaraRaderaMycket fina är de. Jag har tittat närmare på dem och tror att de mer är rymdfantasifigurer än djävulsänglar. De passar alltså alldeles utmärkt in i julgranstemat för i år.
SvaraRadera