Kantarellklirr i barndomens skog

När novembersolens bleka eftermiddagsstrålar lyste på tallstammarna gick maken och jag en liten promenad i min barndoms skog. Vi klev över vitmossan och stenarna, tallbarren och de frostiga löven. Tills vi plötsligt fann de allra sista (?) höstkantarellerna i den vackra stjärnmossan. De var frusna och fick försiktigt dras upp ur mossan. Det klirrade lite fint när vi släppte ner dem i makens gröna mössa, som fick tjäna som svampkorg.