I lördags läste jag följande i Karin Thunbergs krönika i SvD:
Varje kväll borde vi spänna en lina genom dagen som gått, klura ut vad vi förlorat - men också vad vi hittat. Låta det hänga där och vagga i tankarna, tills vi inte längre behöver bli påminda.
Av någon anledning är det just de orden jag kommer att tänka på när jag tittar på min bild från Hovedbanegården i Köpenhamn. Vad har jag förlorat idag? Och vad har jag funnit?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar