Pausbild

Just nu är inläggen på bloggen sporadiska, så jag bjuder på en pausbild från en lekplats i Stockholm. Vet du vilken? 

Elsie Johansson och blomstren

Efter att just ha avslutat läsningen av Elsie Johanssons senaste roman Sagas bok - en trovärdig historia och den diktsamling som utkom till författarinnans 80-årsdag för några år sedan Då nu är jag, kan jag inte låta bli att rekommendera dem båda. Vilket jag härmed gör. En anledning är förstås att växtligheten och blomstren är så närvarande i Elsie Johanssons prosa och poesi. Läs bara det här utdraget från en av dikterna, där författarjaget en novemberdag hittar två Överlevare på s k skräpmark.

Ser mig omkring förstulet
Släpper greppet om Dramatens
handtag. Hukar snabbt
Skyndsamt som en tjuv
bryter jag några utmagrade kvistar
av Cirsium vulgare, vanlig vägtistel
blå-röd-violett
omgärdar försiktigt den vassa
taggigheten
med mjuka små borstar
små uppåtsträckta tassar av Trifolium arvense
harklöver, grådammig
milt rosagrå

I det dramatiska djupet
smusslar jag illistigt ner mitt sköra
tjuvgods
bland trivialiteterna från
köpcenterhyllorna ppå ICA
eller COOP

Flera par skor

Häromdagen, det var innan det varma vädret kom, gick jag över Davidshallsbron och tittade på skorna som nu står där. Under de få minuter jag var där passerade många människor och alla hade något att säga om skorna, människorna som burit dem och konstverket. Precis som jag trodde!

Vildmorot

Vildmorotens fröställning är karaktäristisk. Som trassliga nystan eller vissna fågelbon står de höga och ranka i dikesrenarna mot slutet av sommaren. Men just nu blommar de vackert på platser i staden som brukar betraktas som icke-platser eller kallas för skräpmark. T ex den här skönheten som jag fann tillsammans med gullklöver och vit sötväppling mitt emellan två nedlagada järnvägsspår i Västra hamnen.

Jag läser att vildmorot är vanlig i södra Sverige och förekommer sparsamt upp till Uppland och att "blommorna är vita förutom mittblommorna som ofta är mörkt purpurröda". Det stämmer ju bra!

"Jag längtar till överallt i världen"

Så heter utställningen med Tora Vega Holmströms (1880-1967) konst som just nu pågår på Moderna Museet i Malmö. Det är en fin och välhängd (nja, kanske inte bästa ordvalet här, men ni förstår nog vad jag menar) utställning. Framförallt fastnar jag för självporträtten, där konstnären tittar på betraktaren med outgrundlig blick. Varför fanns t ex inte någon av dessa med på Louisians stora självporträttutställning häromåret?

Somrig sill-lunch på Kinnekulle

Ibland dyker det upp bilder på datorna skärmsläckare från tillfällen som jag har tänkt på på länge, som t ex den här fantastiska sill-lunchen på Kinnekulle i juli månad för snart tre år sedan. Somrigt, eller hur?!

Korskovall på konfirmationsläger

Vid gårdagens besök på Ansgarsgården, där Gålölägret pågår just nu, fann jag denna raring precis vid parkeringsplatsen. Där växte den tillsammans med några kompisar på en liten gräskulle. Korskovallen tillhör förstås kovallsläktet, tillsammans med de mer oansenliga men också fina arterna ängs- och skogskovall.

Gålölägret är ett konfirmationsläger som under många år funnits på Gålö i Stockholms södra skärgård. I sommar finns lägret i den vackra sörmländska naturen i närheten av Flen. För mig är det alltid en speciell upplevelse att vara med på en gudstjänst med Gålölägret. De präglas av enkelhet, värme och massor av sång. Just igår tyckte jag det var särskilt bra med prästen Gunillas tecken som stöd till allt hon sa och den enkla agendan med både bilder och ord. Och så konfirmandernas sång, förstås. På lägrets facebooksida finns några smakprov.