måndag 29 april 2013

Äntligen, igen #096


Det är härligt med vårblommor. De dyker upp som gamla efterlängtade vänner. Igår cyklade jag till Katrinetorps gård söder om Malmö och promenerade sedan i den engelska parken. Det var inte de första vitsipporna jag såg i år, men det var första gången jag verkligen njöt av dem. Himlen var klarblå, fåglarna sjöng, de kala bokarna speglade sig i dammen och vitsipporna vände sina ansikten mot solen.


söndag 28 april 2013

Arken #096

Efter ett besök på Arken - Museum for Moderne Kunst söder om København funderar jag och mitt sällskap på varför det är så få som hittar dit. Antalet besökare igår (en lördag) var en promille av Louisianas besökare (förra lördagen). Och det är faktiskt svårt att förstå. Visst är Louisiana en magisk plats - vackert belägen vid Öresund med en fin park och låga byggnader som smyger sig in i landskapet. Louisiana öppnade redan 1958 och som haft många år på sig att bli den välrenommerade konstinstitution som det är idag. Arken slog upp portarna nästan 40 år senare och är också naturskönt beläget vid en lång och bred sandstrand, Ishøj strand. Promenaden dit från stationen går inte främst genom pittoreska villakvarter med blommande trädgårdar, utan över förortstorg och längs halvtråkiga cykelvägar. Byggnaden är stor och utställningssalarna lämpar sig väl för gigantiska installationer och jättekonstverk. Tyvärr har inte exteriören åldrats med värdighet, men interiören är det inget fel på. Vackra trägolv, högt i tak, fönster ut mot naturen. Konstupplevelsen är minst lika omvälvande som på Louisiana.

Just nu pågår bl a en stor utställning med Carl-Henning Pedersens konst och en utställning med en Damien Hirst verk. Det är uppenbart att Arken har en mycket stor och intressant samling samtida konst och den kommer säkert att locka många fler besökare i framtiden.

Och här, en bild från Ishøj strand, där sanden är mjuk och vit och badvattnet klart och rent.

lördag 27 april 2013

Vårkänning #095

På väggen i vardagsrummet hänger sedan några veckor en stor målning som heter Vårkänning. Jag tycker mycket om att den hänger där. Det finns en linje i bilden, från solen till den ensamma gestalten, som jag gillar. Det är också något med det starka solljuset som gör skuggan extra kraftfull och mörk. Jag tror det är lite tidigare vår än just nu. I mars, kanske, eller t o m slutet av februari, om en har tur. Och för första gången på riktigt länge värmer solens strålar. Det är härligt, men också obarmhärtigt ljust. Konstnären heter Kent Wisti.

Läser hellre en bok #094

Just nu läser jag hellre en bok än bloggar, vilket är förklaringen till korta och sporadiska inlägg när blogg 100 går mot sitt slut. För tillfället Kristian Lundbergs En hemstad. Idag får ni ett citat.

Den som åldras märker: tiden ligger gömd i kroppens celler. Man etsas fast i sig själv.

torsdag 25 april 2013

En hemstad #093

Idag blir det en länk till en recension av Kristian Lundbergs bok En hemstad. En fin recension av en bra bok.

onsdag 24 april 2013

Vilken konstskatt! #092

Innan lunchen och seminariet Att leva med demens - relationer, etnicitet och kreativitet ( titeln är en alldeles korrekt beskrivning av vad det hela handlade om, men tagen ur sitt sammanhang känns den minst sagt kryptisk) nåväl, innan lunchen hinner jag och kollegan med ett kort besök på Norrköpings konstmuseum. Jag hör till dem som tycker att enbart byggnaden från 1940-talet är värd ett besök. Att den dessutom är fylld av spännande svensk konst gör inte saken sämre. Vi hinner med att beundra Lena Cronqvists Modern och Karl Nordströms Skogsgläntan. Och vi tittar på utställningen En oskriven historia, med kvinnliga konstnärer med anknytning till Östergötland. En trappa upp finns de mer permanenta samlingarna med verk från Karl Kylberg till Cecila Edefalk, och många fler. Framför GANs stora målning av Lund domkyrka blir jag knockad. Expressiv kubism! Vilken konstskatt! Det är gratis också.

tisdag 23 april 2013

Pestskråp #091

Vårblommor brukar i allmänhet vara små, mycket vackra och skira. Pestskråp är ingetdera. Ändå är de ett säkert vårtecken och jag blir lika glad varje vår när de dyker upp. Tänk så mycket häftigt det finns i naturen! Just dessa exemplar växer vid den mindre av dammarna i Pildammsparken.