En femtedel #020

Tjugo av hundra. Det innebär att en femtedel av inläggen i Blogg100 nu är skrivna och publicerade. Ännu har inte den riktiga blogginspirationen slagit till. Men det känns inte heller oöverstigligt jobbigt. Vi ses imorgon! Följ med på vägen till hundra.

Lite vår på balkongen #019

Jag upptäckte att de små påskliljorna blommade igår kväll när jag kom hem. Lökarna blev kvar från en kruka med mini-påskliljor som jag köpte förra året. De stod hela sommaren och hösten i en undanskymd vrå av lägenheten, och sent i oktober när jag stängde balkongen för vintern grävde jag ner dem i en av krukorna. Där har de vilat under vintern. För ett par veckor sedan började de spira med korta, kraftiga blad under, och nu blommar de alltså. Till stor glädje för en som längtar efter att leva med trädgård någon gång i framtiden.

Tänk att det är vår! #018

Det är lika fantastiskt varje år! Eller kanske ännu mer fantastiskt för varje år som går. Mest njuter jag av ljuset, och de blå kvällarna. Lite längtar jag norröver, där ljusets återkomst är än mer markant. Jag firar genom att länka till två vårliga inlägg från 2010, när jag bodde i Stockholm.

En roligare sång och Vårkänsla.

Tematrio: Vilja läsa-böcker #017

Att hitta tre böcker som passar in på veckans tema Berätta om tre böcker ni skulle vilja läsa! är inte svårt. Jag har en lång, lång "att läsa-lista". Det svåra är att välja bara tre böcker från den listan, men här kommer tre som jag hade glömt fanns på min lista, men som jag fortfarande gärna vill läsa.

1. Ljus ljus ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen. Kärlek i skuggan av Tjernobyl, med finsk svärta. Det låter helt enkelt bra.

2. Molnens bröder av Barbro Lindgren utkom 1975 och i den får vi möta patienterna på ett mentalsjukhus. I väntan på att den här romanen ska dyka upp i min sinnevärld kommer jag lyssna på radio-dramatiseringen från 1988, som jag länkat till ovan.

3. Beata Arnborgs Kerstin Thorvall. Uppror i skärt och svart vill jag helt enkelt läsa för att jag tycker mycket om Kerstin Thorvalls böcker och för att hennes livshistoria berör mig starkt.

Kameliavackert #016

För någon vecka sedan snubblade jag in i Palmhuset på Trädgårdsföreningen i Göteborg och hade turen att komma mitt i kameliablomningen. Första gången jag träffade på dessa skönheter var på Sofiero för ungefär 15 år sedan. Då var det Tage Andersens kameliautställning som jag hade turen att uppleva. Nu ser jag att hans kamelior bor i Gunillaberg i Bottnaryd, väster om Jönköping.

Åttiofem inlägg kvar #015

Det här med Blogg100 känns alldeles oöverstigligt. Detta är femtonde inlägget vilket innebär att det är åttiofem kvar till hundra. Vad ska jag nu skriva om??

Jag sviker tordyveln #014

Lördagskväll i mars och jag tittar som vanligt inte på Melodifestivalen utan röstar istället i Litto 2015. Kanske trodde ni att min tolva skulle gå till Tordyveln flyger inte i skymningen av Maria Gripe, men så blev det inte. Efter att ha lyssnat på Lundströms bokradio i januari om Katizi gör comeback och läst Marie Petterssons artikel i Sydsvenskan om Katarina Taikons Katizi-böcker, så är valet givet. Katizi får min tolva. 

När jag på 1970-talet läste böckerna om Katizi väckte de både sorg och glädje i mig. De hjälpte mig att förstå att livet är orättvist, men också att det är möjligt att protestera mot det orättvisa. De satte också ord på känslan av att inte känna sig hemma. Jag visste inte att det fanns någon som kände som jag förrän jag läste böckerna om Katizi. Så självklart måste Katizi få min tolva!

Om du vill läsa om Katarina Taikons liv så är Lawen Mohtadis bok Den dag jag blir fri riktigt bra.