Till största delen läser jag. Det mesta är jobbrelaterat och mycket går inte att skriva om här, även om jag kanske skulle vilja det. Men en del av min jobbrelaterade läsning lämpar sig väl för ett blogginlägg. Jag har t ex läst Bodil Jönssons bok När horisonten flyttar sig - att bli gammal i en ny tid och kan varmt rekommendera den till dig som är intresserad av åldrandet i vår tid. Många av våra föreställningar om hur det är att vara 70 eller 80 eller 90 ställs på ända. Och det är självklart att en 75-åring idag inte kan jämföra sina erfarenheter med en 75-åring 1972. Bodil Jönsson refererar flera gånger till Simone de Beauvoires Ålderdomen som utkom 1970. Hon skriver om hur åldrandets villkor har ändrats sedan dess, både tack vare den tekniska och medicinska utvecklingen. Dessutom lever vi ju längre än någonsin, vilket förstås också påverkar själva förutsättningarna för åldrandet. Men vad gör vi av dessa kunskaper? Inte särskilt mycket. Låt oss hjälpas åt att ge åldrandet dess rättmätiga plats i samhället! Och gräv ner fördomar och förakt mot äldre människor.
Bodil Jönsson har en blogg där inläggen är intressanta och kommentarerna många.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag ska läsa Bodils bok när jag får tid, är tyvärr just nu mitt i den tråkigare delan av åldringsvården och det är svårt att känna ngt som helst positivt i det av det jag sett hittills här i Södertälje ... Men jag minns en bild på en stickande mormor i gungstol en barnbok som mina barn inte alls kunde känna igen sin egen mormor i. Hon som hade laptop före alla i familjen, reste till Kina och gjorde lite som hon ville. Gillade Vännen av Gunilla Linn Persson, läst den?
SvaraRaderaJa, den har jag läst. Den är fin. Bodils bok berör väl mest en annan del av åldrandet än det som finns på våra äldreboenden, men bilden av den äldre människan följer med oavsett om vi är friska eller sjuka. Som om vi människor skulle bli några andra när vi blir gamla. Det är ju tvärtom, vi blir mer oss själva. Hemskt att det är så illa med äldrevården. Obegripligt.
SvaraRaderaJobbade i hemtjänsten i Stockholm som ung. En kvinna som aldrig "blivit gift" sa att när det gäller förälskelse blir man aldrig äldre än 17. Jag kan se henne i sitt nattlinne än idag, säga de orden. Det var ett av mina roligaste jobb
SvaraRaderaInte lätt att bli gammal...måste ändå säga att hemtjänsten, iaf hos oss, personalen är helt underbara, visst finns det någon som min pappa (91 år) inte tycker så jättemkt om, men de "bra" överväger.Värst är det ju för de gamla som är ensamna, dem måste vi nog tänka mer på. Där kanske kyrkan kan hjälp lite mer än idag.Hos oss får alla över 80 år som bor på Vikbolandet en julblomma av församlingen samt en pratstund. Den är uppskattad!! Åker själv och masserar lie "försiktigt" en del äldre här..beröring och att bli sedd är så viktigt. Men tyvärr alla har inte råd. Och de som arbetar med all sorts vård måste få högre status, de gör ett jättejobb! Funderar själv på hur det ska bli i framtiden...köpa ett stort hus med en massa vänner/släkt...anställa ngn i köket och som städar och kan hjälpa oss gamla! Hm,hm... näe det är inte lätt. MVH Louise
SvaraRaderaNej, Louise, lätt är det inte, men viktigt att tänka på och prata om. Tack för din innehållsrika kommentar.
SvaraRadera/Marie
Det finns goda exempel av äldreomsorgen som vi inte hör talas om. 80-90 åringar som lever ett aktivt och fullgott liv och ser sin framtid med tillförsikt. de som aldrig haft några insatser vare sig av kommunal eller privat natur. Personal som gör proffesionella och värdefulla insatser de blir aldrig synliga i debatten. Det skulle kunna dämpa lite av den oro som "Carema" debatten ensidigt har orsakat.
SvaraRadera/B
B, visst finns det många goda exempel att sprida, men jag blir alltid bedrövad av att ta del av exempel som inte är goda. Från Södertälje dessutom, som i exemplet ovan. Varför finns det så många exempel från äldreomsorg och -vård som inte är goda? Är det vårt förakt för svaghet (t ex en sjuk oxh skör gammal människa) som spelar in?
SvaraRaderaJag tror att ekonomi och teknik har fått ta för stor plats i humanvården, man glömmer att se människan bakom sjukdom och symtom, det gäller inte bara ä-omsorg. Sjukvården är framgångsrik och bra när det gäller högteknologi, men man är sämre på omvårdnad, omsorg och medmänsklighet.
SvaraRadera/B
Så tror jag också att det är. Och ändå är det som händer mellan människor det allra mest intressanta och viktigaste i livet
SvaraRadera