tisdag 26 mars 2013
Äntligen! #063
Idag på min kvällspromenad hörde jag äntligen koltrasten, eller koltrastarna. Jag tror det var två, i varsin del av parken som jag passerade. Det var kyligt i luften och ett blåsvart skymningsljus. Den efterlängtade och välkända koltrastmelodin fick mig att minnas många tidigare vårar, både här i Malmö och i Södertälje och Stockholm. Jag har haft turen att bo med koltrastar utanför fönstret i både stillsamma villaområden och stökig storstadsmiljö. Nu väntar jag bara på att de på min gård ska börja sjunga. Hoppas det inte dröjer så länge!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Koltrasten, har han möjligen dåligt morgonhumör? Hör nästan aldrig någon sång i från han på morgonen. Däremot nötveckan, helt galen. Tjattrar tidigt tidigt på morgonen, vill säkert hävda sitt revir. Eller är det så att även han gillar mogonsolen (finns bra ljudfil på sverigesradio.se). Kul prick i alla fall. Tänk bara på hans måtto: Huvudet ner och fötterna upp. // Glad Påsk
SvaraRaderaKära Anonym,
SvaraRaderaGlad påsk till dig också! Är rädd att nötväckans motto mest gör mig yr i huvudet, men det är ju tur att vi är olika...
Koltrasten kan ibland vara mycket ihärdig väldigt tidigt om morgnarna, vid två-tre, men det är nog inte förrän framåt maj. Jag har koltrastsång som min mobilsignal, tror jag har hämtat den från sr, p2-fågeln.