Och så några bilder från skogen, som inte alls gör den spännande platsen jag skrev om häromdagen rättvisa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om de oväntade gläntorna i vardagen. Konst och litteratur och arkitektur. Kultur och natur. Landsbygd och stadslandskap. Då och då om åldrande och livsfrågor.
Det har blivit många olika skulptuer i skogsbacken, en del ganska roliga medans andra är lite .... Inte så konstigt att ägarinnan till huset kallas för "Trollmor". En bit bakom deras hus finns (fanns) det riktigt fina svarta trumpetsvampar. Dom plockas gärna fast man är trombonist. Javisst!
SvaraRaderaJag håller med dig. En del av skulpturerna är mindre lyckade än andra. Men det händer något i skogen när en människas hand har varit i farten. Jag gillar att spåren är synliga utan att direkt störa. Och så gillar jag idén och själva skaparlusten, även om allt inte är vackert.
SvaraRaderaDe svarta trumpetsvamparna lyckas jag aldrig hitta. Kanske måste man höra till familjen bleckblås för att hitta dem??