Tre tunnisar

Veckans tematrio handlar om minnesvärda korta romaner elle långa noveller (50-150 sidor). Jag tittar i min pocketbokhylla, där jag bara sparar ett litet urval av de pocket jag läst och lämnar resten på olika bytesbokhyllor. Men jag hittar:

1. Yarden av Kristian Lundberg som jag ha skrivit om här.

2. Vännen av Gunilla Linn Persson är en både sorglig och fin berättelse om Edit som inte längre minns som hon tidigare gjort, och hennes granne Ellinor som på olika sätt försöker hjälpa Edit. Mest är det kanske en roman om Ellinors försök att hjälpa där Edit inte längre klarar av sitt liv, att förstå vad det är som händer med Edit (som sannolikt drabbats av en demenssjukom) och att både hjälpa och förstå så att Edit kan behålla sin värdighet. Edit, som har svårt att komma ihåg vem det är som bor granne med henne, kallar Ellinor för "människan". Det är en passande beskrivning eftersom det är just en (med)människa som Ellinor blir för Edit.

3. Robson av Pernilla Glaser är också en otroligt sorglig bok. Pernilla Glaser träffar Robson när de båda är unga, de blir kära men mycket snart drabbas Robson av en sjukdom som visar sig vara obotbar. Deras liv tillsammans, kärlek, smärta och Robsons död skildras med få ord och jag minns att jag blev starkt berörd när jag läste boken i samband med att den kom ut 1995.

 

(Jag hittar också Bildhuggarens dotter av Tove Jansson, som med sina 149 sidor kvalar in i denna tematrio. Men eftersom jag ännu inte läst den får den inte vara med bland de tre. Däremot lägger jag den i min att läsa-hög, och tycker det ska bli spännande att jämföra hur Tove Jansson själv skriver om sitt liv med hur hennes biograf Boel Westin beskriver det.)